Helvetet brakade loss imorse klockan 6. Jag var helt förstörd, vi skulle ju upp och gå. Jag orkade inte, jag ville inte. Och då kom mitt morgonhumör fram, men inte på det vanliga sättet. Jag brukar ju bli arg, men jag satt och grät och grät och grät. Jag var som en liten barnunge.
Jag envisades med att jag skulle med iaf. Men efter en stund tog karln som hade på sig alla kläder redan -klar för att gå. Han tog av sig allt han med och gick och satte sig framför tvn. STACKAREN :(
Så jäkla elak jag kände mig då! Jag vill ju gå ut och gå, men jag pallar ju inte morgonen :(


Btw. Jag har förälskat mig i en ost. Gouda. <3